Jämställdhetsintegrering vid SLU

Senast ändrad: 06 september 2018

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. SLU och andra svenska lärosäten har ett särskilt uppdrag att arbeta för ökad jämställdhet genom jämställdhetsintegrering av verksamheten.

I Sverige är det övergripande jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Jämställdhetsintegrering som strategi innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. Det ska göras av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Hur går arbetet till?

Integrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i universitetets ordinarie processer. Det ingår alltså i verksamhetsansvaret.

De fokusområden SLU valt att prioritera under nuvarande uppdragsperiod är jämställda karriärvägar respektive undervisning. Ett antal åtgärder har beslutats, som syftar till att införa integrerade och fördjupade arbetssätt inom ramarna för ordinarie besluts- berednings-, styr- och uppföljningsprocesser (se nedan under dokument).

Till stöd i arbetet finns en samordningsgrupp med personal från SLU:s planeringsavdelning, utbildningsavdelning och personalavdelning.

Dokument

SLU:s "Inriktningsdokument för jämställdhetsintegrering 2017-2019" ger en bakgrund och beskriver de fokusområden universitetet beslutat för arbetet under denna tidsperiod.

I dokumentet "Jämställdhetsintegrering vid SLU – Åtgärdsplan" listas aktiviteter och ansvariga.

Vad skiljer jämställdhetsintegrering från lika villkorsarbetet?

Lika villkor är ett samlingsnamn för SLU:s arbete utifrån diskrimineringslagen. Det har flera beröringspunkter med arbetet för jämställdhetsintegrering, men skiljer sig också åt.

Lagstyrt respektive målstyrt

Lika villkorsarbetet är lagstyrt utifrån diskrimineringslagens diskrimineringsförbud och krav på aktiva åtgärder för att främja lika möjligheter.

Arbetet med jämställdhetsintegrering är målstyrt och syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Individer respektive strukturer

Lika villkorsarbetet syftar till att motverka diskriminering av individer i arbetslivet och i utbildning, medan arbetet med jämställdhetsintegrering syftar till att förändra de strukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män.

Diskrimineringsgrunder respektive kön och intersektionalitet

Diskrimineringslagen utgår från de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, och ålder.

Jämställdhetsintegrering har sin huvudfokus på villkoren för kvinnor och män, men ska också ha ett intersektionellt perspektiv, dvs. hur andra faktorer (som t.ex. etnicitet), samspelar med kön.


Kontaktinformation

Samordningsgruppen för jämställdhetsintegrering vid SLU:
jislu@slu.se